Om Lappspelmannens sorgeliga död

Hur det gick till när spelmannen Johannes Renström, ”Lappojken” kallad, dödades på ett bröllop i Västerbottens kustland, var något som många av de äldre spelmännen ofta återkom till. Det handlade om avundsjuka. Bland annat. Storspelmannen Renström hade, enbart genom att spela så oerhört vackert på sin fiol, väckt upp avundsjukans demoner hos gärningsmannen, som också han var spelman, fast i en annan division. Han tappade alldeles förståndet och dödade Renström. När de gamla berättade om det här förfärades dom alltid över det råa våldet.

På ett plan har berättelsen alltid handlat om medelmåttans hämnd på geniet. Men om man fördjupar sig i Lappojkens öde, exempelvis tänker lite på den ofta invanda och självklara rasism som så lätt uppstår mellan etniska majoriteter och minoriteter, så växer komplexiteten i legenden. Renström hade alltså samisk bakgrund.

Föreställningen kom till i samband med att nazismen började röra på sig igen i början på 1990-talet. Det här med att diskutera nutida samhällsproblem med hjälp av historiska händelser vill jag ska vara en stomme i mitt berättarskap. För nazism är ett problem och inget annat. Möjligen kan man säga att den är ett symtom på ett problem- ju fler stressade och oroliga människor som finns i ett samhälle- ju större blir suget efter enkla lösningar såsom att slänga ut eller rent av döda alla olika som har fel religion, hejar på fel fotbollslag, har fel dialekt, hudfärg, politisk ståndpunkt, bakgrund eller är ”otrogen” på annat vis.

Ju högre ångestnivå - ju mer rasism. Således kan rasismen kan vara stark även i länder som har mycket liten invandring

Det var den första berättelsen som gjordes i samarbete med regissören Peter Engkvist, Stockholm, en person som verkligen betytt mycket för mitt berättande. Ulf Berg på Länsmusiken i Västerbotten såg till att föreställningen blev av. Länsmusiken sponsrade projektet som en slags fortbildning av ”den där spelmannen Thomas Andersson”, som han lite skämtsamt uttryckte det en gång. Tack för förtroendet Ulf Berg. Den typen av fortbildningssatsningar av spelmän är inte vanlig i vårt land. Men du Ulf hade både modet och horisonten.

Föreställningen började spelas 1993.

Föreställningen sändes i SVT julen år 2000.